Bilden är tagen i vecka 33 :) börjar bli en rejäl kula nu!

Nu är vi alltså inne i vecka 34, jag har idag 47 dagar till beräknad förlossning och har klarat av 83,2% av graviditeten.
Mer och mer tänker jag på hur det ska bli när hon äntligen bestämmer att komma till oss! hur annorlunda våra dagar kommer att bli.
Och att vi ska bli tre <3
det är en känsla som jag inte kan beskriva, det är så overkligt på samma gång som man på riktigt har insett att vi ska få en liten bebis..
Oj, tänk den dagen det är dags! jag bara längtar efter att få säga till Tomas att vi måste åka in till sjukhuset nu :) ååh.

På samma gång är det väldigt jobbigt, psykiskt jobbigt.
Och just nu är det som värst. Har en period där jag är nere i princip hela tiden. Tårarna rinner nästan konstant och allting är bara väldigt jobbigt..
Det tar på att vara gravid vill jag lova.
Tur har jag som har Tomas som är ett enormt stöd, han finns alltid där och tröstar lika mycket om det är första gången jag gråter eller sjunde gången.
Han är så förstående och vet precis vad han ska göra!
Är så glad att det är just honom jag delar dethär med.
Missförstå mig inte när jag skriver att det är jobbigt, det är inte jobbigt att bära på vårat barn och att känna henne sparka och böka, tvärtom! det är det som gör att jag står ut.
Jag älskar miraklet i magen hur mycket som helst och ångrar absolut ingenting.
Men jag skulle gärna klippa bort den psykiska delen av graviditeten.

Jag försöker kämpa mig igenom dagarna, och hittills har det gått ganska bra.
Har än så länge kunnat hålla tillbaka sålänge jag är i skolan. Så på det viset blir kvällarna ganska jobbiga.
Men för varje dag som går, är det en dag närmare tills vi får träffa våran älskade lilla prinsessa! :)